Lite lätt sönderstressad bara...

... Ja det är typ jag!

Det är så galet mycket hela tiden, såsom alltid i december (visst, halva november också...) och maj (fram till mitten på juni förresten). Som nu, de närmaste 10 kvällarna har vi något planerat. Utöver allt det vanliga alltså, något helt extra. Och säkert varje kväll efter det också, jag orkar bara inte tänka på det just nu.

Varje gång det är sån här extrem period i vårt liv, tänker jag "aldrig mer". Vi måste hitta på ett sätt att hindra det. Men se, det kommer nya måsten och nya saker hopar sig och nya roliga happenings läggs på varandra. Vad ska man göra, lägga sig och dö?

Missförstå mig fel. Jag älskar när det händer saker. Jag klättrar på väggarna om det inte händer något på -säg fyra dagar. Jag klarar av ovanligt många bollar.

Men när det blir för mycket för mig, blir det oftast det från en dag till en annan. Såsom nu. Hade en stor klump i magen och höll på att börja gråta på jobbet i morse.

Pratade en stund på chatten med en god vän, och det kändes lite bättre. Pratade även med min kloka lilla Alma, och det var också väldigt skönt.

I kväll var tanken städning, men det skiter vi i (som vanligt, haha, jag tror vi lyckats städa två gånger på torsdagar sedan vi bytte städdag till torsdag). Jag och Daniel ska värma årets första glögg i stället och sitta i soffan och mysa. Han ska ju till Malmö på morgonen.

 Idag var min matdag och det blev grekisk sallad. Den på bilden ☺ Nädå, bilden är rårakor Jonte lagade i går. Gräsligt goda. De andra åt med stekt fläsk men jag stekte lite lax till.

Och ja det blev vinter från en dag till en annan. Snö är verkligen inget för mig men det är typ hemligt, hela övriga världen verkar vara överlyckliga över snön.